Rätt kunskap. ”Kommer det någon med Cobolkunskaper dröjer det inte länge förrän personen blir erbjuden jobb”, säger Marko Kosir.
Rätt kunskap. ”Kommer det någon med Cobolkunskaper dröjer det inte länge förrän personen blir erbjuden jobb”, säger Marko Kosir.

Att Marko Kosir jobbar som Cobol-utvecklare är i det närmaste en tillfällighet. När han som gymnasieekonom skickade ansökningar till alla storbanker var SEB den som var snabbast på att erbjuda honom jobb. 22 år gammal lämnade han Västergötland för Stockholm och ett jobb på SEBs avdelning för utlandsbetalningar.

Efter 15 år på utlandssidan på SEB, de sista fem åren som gruppchef, såg han en internannons om ”dataskolan”, dit alla anställda kunde söka. Det var då Marko Kosir fick upp ögonen för it. Han lyckades kvalificera sig som en av tolv anställda som antogs och 2001 påbörjade han en sex månader lång utbildning där han bland annat lärde sig stordatorprogrammering, Cobol, och databashantering.

I dag är Marko Kosir designansvarig på den avdelning som förvaltar och utvecklar SEBs utlandsbetalsystem. I praktiken jobbar han med implementation av nya systemlösningar. Framför allt handlar det om design men han sysslar även handgripligen med själva programmeringen i Cobol.

– Egentligen spelar det ingen roll i vilket teknik man jobbar, jag tycker det är kul med it överlag, säger han.

På Marko Kosirs avdelning finns 28 personer som alla jobbar med stordatorsystem byggda i Cobol. Att de ägnar sig just åt stordatorsystem och Cobol gör att medelåldern är ganska hög. Trots att han själv är 47 år är han en av de yngre på avdelningen.

– Det finns en brist på stordatorutvecklare, men jag tror inte att yrkesgruppen kommer att försvinna. Unga satsar ofta på det nya och moderna, men jag skulle nog rekommendera dem att även lära sig den äldre tekniken som exempelvis Cobol. Den som kan dra nytta av båda teknikernas fördelar befinner sig i ett guldläge, konstaterar Marko Kosir.

25 år på en och samma arbetsplats kan tyckas som en lång tid, men eftersom SEB är en stor organisation och att han ”pysslat med många olika saker under åren” har han inte känt något behov av att söka nytt jobb utanför banken.

– Det roligaste med mitt jobb är att den ena dagen inte är den andra lik, det blir aldrig enformigt.

Någon längtan till att gå tillbaka till affärssidan på SEB som han lämnade för snart tio år sidan tycks han inte ha.

– Så länge det är roligt och jag är motiverad är jag kvar där jag är.