Fakta

Detta vill Almega

1. Lokal lönebildning i fler avtal och inga individgarantier
Gamla lösningar har spelat ut sin roll. Kollektiva lönehöjningar stör den lokala löneprocessen.

2. Löne- och företagsutveckling måste gå hand i hand
Lönebildning är ett verktyg för att utveckla både företag och medarbetare i rätt riktning. Goda arbetsinsatser ska belönas.

3. Människor vill ha inflytande över sin lön
Lokal lönebildning ger mer motiverade medarbetare och högre lönsamhet. Välkomnas av både företag och anställda.

4. Moderna människor vill ha moderna avtal
Medarbetare och arbetsgivare behöver anpassade lösningar som fyller ömsesidiga behov. Bort med stela regler.

5. Alla har rätt till lön men inte till löneutveckling
Alla accepterar att lönen är en slags betygsättning av genomfört arbete. Individgarantierna måste tas bort.

6. Frysta ingångslöner
Sänk trösklarna till det första jobbet för dem som står långt bort från arbetsmarknaden. Lönen ökar snabbt när man väl kommer in.

7. Rätt folk på rätt plats vid rätt tid
Nya regler för omställning behövs som bygger på företagens behov och de anställdas behov av anställningsbarhet.

”Alla har rätt till lön men inte till löneutveckling” – är en av de utgångspunkter arbetsgivarorganisationen tänker använda sig av. Den garanterade miniminivå som finns i dag kommer med andra ord slopas om Almega får som de vill.

Att få höjd lön ska inte vara någon garanterad – istället ska det ses som en ”betygssättning av utfört arbete”.

Almega, dit branschorganisationen IT- och telekomföretagen tillhör, har ytterligare sex krav på listan inför den kommande avtalsrörelsen.

Ett av dem är frysta ingångslöner, något som enligt Almega skulle underlätta för ungdomar och invandrare att få jobb.

Även flexibla regler på arbetsmarknaden önskas. I grunden handlar det om att det ska vara lättare att anställa och säga upp personal.

”Rigida bestämmelser om arbetstider och anställningsformer måste bort ut avtalen”, skriver Almega i rapporten "Avtal 2012, Mindre centralism - mer människa".

Hittills har industrifacken gått ut med ett löneökningskrav på 3,7 procent för 2012 medan LO kräver 3,5 procent plus en kvinnopott och höjda minimilöner. Men några låglönesatsningar blir det inte om Almega får bestämma.

”Dessa låglönesatsningar har betydande skadeverkningar på svensk arbetsmarknad. En av de allvarligaste är att de höjer inträdesbarriärer på arbetsmarknaden för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden”, framgår det av rapporten.