Av
1. Tiden räcker inte till. Arbetar du ikapp i sängen genom att både ringa och mejla från sovrummet? I så fall kan det vara ett tecken på arbetsnarkomani.
2. Tänker dygnet runt. Att gå till sängs när tankarna snurrar i huvudet är inte att rekommendera. Konsekvensen är helt enkelt för lite sömn.
3. Du arbetar hårdare men inte smartare. Med andra ord blir du mindre effektiv fast du jobbar mer.
4. Ständigt dåligt samvete. Hinner du aldrig med de små viktiga sakerna i tillvaron? För att undvika det, ta dig tid att ordna med brådskande uppgifter, som att boka in ett möte eller ringa efter hantverkaren. Då känner du större kontroll över ditt liv och blir mindre stressad.
5. Låg självkänsla. Vår självkänsla baserar vi på hur vi uppfattar att andra bedömer våra prestationer på arbetet och i livet i allmänhet. Genom att styra upp din sociala tillvaro och bidra till samhället på ett eller annat sätt kan du stärka sin självkänsla utanför jobbet.
6. Tar aldrig ledigt. Semester är inte något nöje eller lyx, utan en absolut nödvändighet. Män är mindre benägna än kvinnor att ta ut ledighet.
Källa: Jobbguiden.se
Det konstaterar Ulrika Lundberg, doktor i psykologi och författare till boken Det lilla extra – om drivkrafter i arbetslivet.
Arbetsnarkomaner är kända för att arbeta extremt mycket, men enligt forskning är det egentligen oklart om personernas prestationer står i förhållande till deras arbetsinsats.
Däremot är sambandet mellan arbetsnarkomani och ohälsa tydligt.
– Arbetsnarkomani innehåller en stark tvångskomponent. En arbetsnarkoman jobbar inte för att det är roligt, utan för att den inte kan hejda sig. Arbetsnarkomani är ett beteende som ofta förekommer samtidigt med tvångspersonlighet, kontrollbehov och perfektionism, förklarar Ulrika Lundberg.
Det är svårt att bli medveten om att man är arbetsnarkoman, ofta är det man själv som ser det sist.
Typiskt för arbetsnarkomanen är också att rationalisera sitt överdrivna arbete, hitta ursäkter och förklaringar till varför man ”måste” jobba lite till, även när det rent objektivt inte finns skäl.
Vanligtvis kommer protesterna i stället från familjen och omgivningen som reagerar över hur mycket tid man ägnar åt jobbet, det ständiga behovet av att ha en dator och telefon till hands för att må bra och rastlösheten när man inte jobbar.
En arbetsnarkoman tar i stort sett aldrig semester utan prioriterar alltid sitt arbete.
Chefer som är arbetsnarkomaner är inga bra ledare eftersom de har ett tvångsmässigt förhållningssätt till sitt jobb, konstaterar Ulrika Lundberg.
– De ska ha kontroll över allt och litar inte på att du gör ditt jobb bra. Arbetsnarkomanen drivs mer av att jobba än av att skapa ett så bra resultat som möjligt.
Men det är inte bara de runtomkring som tar skada, utan även arbetsnarkomanen själv. Att arbeta för mycket kan självklart innebära en risk för hälsan med stressjukdomar, ryggont, huvudvärk till följd, men det medför också sociala risker – det blir lätt ensamt.
– Jag tror det är svårt att bli fri från arbetsnarkomani. Det varar nog livet ut om det inte händer något som gör att man omvärderar sin livssituation.
För den som lider av att ha en arbetsnarkoman i sin närmaste omgivning på jobbet, är det tyvärr inte heller så mycket att göra, anser Ulrika Lundberg.
– Försök förstå problematiken och gå inte in i konflikter med personen ifråga. Lär dig att leva med det eller säg upp dig.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
