Nöjd. Slumpen gjorde Maria Frostenson till kravställare, och det är hon glad över. Nu kan hon inte tänka sig något bättre yrke. Det vore i så fall maskiningenjör. ”Jag är väldigt praktisk av mig. Hemma är det jag som har en verktygslåda, och jag som fick en borrmaskin i 25-årspresent.”
Nöjd. Slumpen gjorde Maria Frostenson till kravställare, och det är hon glad över. Nu kan hon inte tänka sig något bättre yrke. Det vore i så fall maskiningenjör. ”Jag är väldigt praktisk av mig. Hemma är det jag som har en verktygslåda, och jag som fick en borrmaskin i 25-årspresent.”
Det är lätt att missa Arbetsförmedlingens huvudkontor, där Maria Frostenson håller till. På den korta Hälsingegatan i Stockholm syns knappt loggan förrän den är bara ett par meter bort. På insidan döljer sig ett stort kontorslandskap. I den ljusa kafeterian är det full fart vid tio på förmiddagen, många är på väg till sina möten.

– Det blir många arbetsmöten. Det finns mycket som måste bestämmas, säger Maria Frostenson.

Som kravställare arbetar Marie Frostenson med att anpassa Arbetsförmedlingens system till de lagar, krav och förbättringar som efterfrågas. Det har hon gjort i ett och ett halvt år nu. Men det finns mer i yrket än det rent praktiska.

– Det präglas också av kreativitet, det tror man inte. Vi diskuterar om ’hur löser vi det här lagkravet?’ och tänker ut olika sätt. Med så lite byråkrati som möjligt för användarna, säger hon.

Dessutom åker kravställarna ibland ut till någon arbetsförmedling för att se hur förändringarna fungerar på plats, något som Maria Frostenson tycker är jättenyttigt. Innan hon tog anställning på Arbetsförmedlingen hade hon motsvarande arbetsuppgifter på läkemedelsbolaget Astrazeneca.

– Först var jag skeptisk till att förflytta mig från näringslivet till en myndighet, men Arbetsförmedlingen har visat sig vara en mogen arbetsgivare, säger hon.

Två dagar innan Maria Frostenson började sitt arbete på Astrazeneca skrev hon sin sista tenta under sin utbildning till maskiningenjör. Utbildningen har hjälpt henne i arbetet som kravställare genom att träna upp hennes analytiska förmåga. Men att hon sökte sig in på banan som kravställar var inte planerat.

– Jag sökte mest för att jag ville komma på ett studiebesök. Jag ville se om de hade på sig sådana där ”rymddräkter” som man kan se i nyhetsinslag. Men i sina blå kläder såg de mer ut som smurfar, säger hon.

Maria Frostenson tänkte att hon skulle ge yrket en chans, och fattade snabbt tycke för det. Hon stannade kvar på Astrazeneca i drygt tio år. När hon sedan bytte till Arbetsförmedlingen var hon inte helt säker på sitt val.

– Intuitivt känns det som något mossigt att arbeta på en myndighet. Men det är det inte.

Eftersom Maria Frostenson kom till Arbetsförmedlingen från ett företag kunde hon se på myndigheten med pigga ögon. Hon kände att hon kunde tillföra något nytt.

– Många andra blev rekryterade internt, men jag tror att det kan vara bra att komma utifrån. Blandningen av internt rekryterad erfarenhet och externt rekryterat nytänkande är den bästa kombinationen, säger hon.